Fördomar. Så många fördomar folk haft om mig, så mycket folk har tyckt och tänkt om mig.
Föräldrar som inte låtit sina barn vara i närheten av mig eller umgås med mig för något de hör.

Jag har inte varit Guds bästa barn. Jag har varit med om mycket, upplevt mycket och gjort mycket. MEN JUST DESSA RYKTEN SOM FÖRÄLDRARNA FÅR NYS OM HAR ALDRIG VARIT SANT.

Allt jag har upplevt har format mig till den jag är idag. Jag skäms inte längre för vad jag fick vara med om, kag skäms inte längre över att berätta vad mina tre stjärnor betyder. Jag skäms inte över mig själv längre.


Men nu föräldrar, typiska Svenssons.
Alkol är okej att ge era barn, dricka med era barn, festa hej vilt med era barn, röka, javisst ni köper ut cigaretter.

Men, jag drack också, rökte också cigaretter och jag skolkade.
Vad va de annorlunda med mig och ett barn?
Jag va ung, väldigt ung. Jag umgicks mycket med äldre kompisar.


Men nu ska jag berätta för er, att era barn är inte så jäkla oskyldiga.
Dessa föräldrar och syskon jag vänder mig till är dem som en gång kollade ner på mig och kollar ner på min bror.

Era barn dricker inte bara, de röker inte bara cigaretter, det är mer, de är knark av alla jävla slag som ni inte kan tänka er, artikel på artikel så dör folk pga droger. Men ni tänker väl aldrig på att de kunde vara era barn. Era barn är delaktiga i att folk inte känner sig trygga, era barn är delaktiga i saker som ni aldrig någonsin kan föreställa er.

Era jävla barn bidrar till att någon där ute inte går tryggt, är rädd för att vistas ute, någon där ute vänder sig alltid om för att inte bli påhoppad bakifrån.


Och till er människor som bara står och kollar på, till er människor som byter sida för ni är rädda för stå upp för någon ni bryr er om eller för att ni rädda. FYFAN FÖR ER.
De är mycket bättre att man går ihop och stoppar denna skit som pågår just nu istället för att göra situationen värre.

Men varsågod du som kommer va nyfiken och läser detta, dela de till dem du vet att jag skriver om. Kanske få jag lite stryk och mer skit. Åtminstone är jag ärlig och någonstans måste detta ta slut.
Jag skulle offra mitt liv för att detta ska få ett slut, så även om någon måste dö, så måste de få ett slut.
För Sveriges rättsystem och polisen kommer inte göra ett piss. Grattis ni vinner hela skiten. Men jag är trött nu, jag orkar inte att jämt oroa mig när någon jag älskar ringer mig oväntat. Jag orkar inte vara rädd att något händer dem.


Så vad vill ni. Kom till mig istället.